Ja ni läste rätt! Men jag ska ta det från början.
Igår kväll hade min vän Taryn bjudit in mig och Axel till ett event som hennes Sorority anordnade. De samlade som vanligt in pengar till välgörenhet och denna gången gjorde de det genom att sälja biljetter till detta event som bjöd på spagetti med tomatsås och bröd samt uppträdande i deras Sorority hus. Och givetvis kakförsäljning av flickscouter.  Insamligen håller sedan på hela helgen med bl.a. en basketturnering idag. Det jag såg mest fram emot var den guidade turen av huset som Taryn lovat mig.
Vi har en gata här i stan där nästan alla dessa hus ligger och det är inga små hus och de är riktigt fina. Om jag förstått det rätt finns det 9 Sororities och 11 Fraternities, alltså 20 hus totalt. Det vi var i igår kan nog vara ett av de finaste även om det inte är det största.
När vi väl kom dit började vi med att äta denna festliga måltid och Taryn berättade att de sålt 1400 förköpsbiljetter och att de även sålde i dörren. Och det märktes vill jag lova för det var en hel del folk. Men då ska tilläggas att alla dessa höll till på första våningen av detta trevåningshus. Det är nämligen på första våningen som deras samling/middag/möteslokal finns, tv-rum, kök och annat gemensamt utrymme. På andra och tredje våningen bor 50 av medlemmarna i föreningen. Efter maten tog Taryn oss dit och vi fick se hur dom bodde, hon har tidigare bott där i ett och ett halvt år. Först när Taryn berättade att det var 50 tjejer som bodde i samma hus, som alltså använder samma utrymmen tänkte jag att det måste vara fruktansvärt att bo där. När hon sedan först av allt visar oss att alla dessa 50 tjejer sover i SAMMA sovrum höll jag på att kräkas av tanken att bo där.
Tänk er själva! Axel tyckte att sovsalen såg ut som i lumpen och jag håller absolut med förutom att sängarna inte var så välbäddade och jag tror inte att militären tillhandahåller så färgglada sängkläder. Men Taryn sa att detta fungerar mycket bra. Rummet är alltid mörkt så man kan sova när man vill och det är det enda man gör där. Sedan delar tjejerna rum också, två till fem tjejer i varje rum beroende på rummets storlek. Vi fick gå in i alla dessa rum och de var mycket fina och välstädade faktiskt. Där hade de alla sina saker och kläder men inga sängar så rummen var mer som deras små vardagsrum som alla fått måla och inreda som de ville. Till detta hör att de i huset har en städerska och en kock som lagar lunch och middag till dem. De har också ett studierum, som ett litet bibliotek där tidigare medlemmar som tagit sin examen lämnat sina anteckningar och gamla prov som nu alla andra medlemmar får ta del av. Mycket förmånligt. De hade också en mycket trevlig terass som det brukade anordnas grillkvällar på. Kanske kan man bli bjuden på en sådan nästa gång. Dock ska tilläggas att tjejerna inte får ha alkohol i huset. Att detta sköttes samt alla andra problem som kunde uppstå mellan dessa 50 tjejer löste "the President" av föreningen. Denna tjej röstas fram och hon är sedan den enda som får ha en säng på sitt rum. Taryn sa att hennes jobb nog var ganska tufft och det tvivlar jag inte på.
För att få vara med i denna förening måste man bli inbjuden och sedan röstas in av medlemmarna. Det ska vara en form av elitklubb även om det inte är alls lika svårt att komma med i en Sorority här som det kan vara i södra USA. Eller som i Gossip Girl undrade jag och Taryn skrattade och sa att: Ja, ungefär så.
Mycket roligt och intressant att få ta del av detta!

Efter detta fortsatte vi kvällen med att möta upp ett gäng som var ute och firade att vår vän Nicolle fyllt år. De hade redan hunnit med att äta mat så vi mötte upp dom för dessert på ett mycket trevligt café med så mycket helt underbara bakverk. Hade farmor varit med hade vi aldrig kommit därifrån! Kvällen avslutades sedan med lite öl hemma hos Nicolle. Även detta mycket trevligt!

Tyvärr måste jag meddela att det inte finns ett enda kort från kvällen. Men idag är det shopping med Tone som gäller och ikväll är det dags för 70-tals fest. Jag lovar att ta kort då och visa er imorgon!